måndag 24 januari 2011
24 JANUARI
Idag, måndag, har jag pluggat tysk grammatik. Jag har repeterat best. och obest. artikel, personliga & possesiva pronomen i nominativ & ackusativ, modala hjälpverb i presens samt hur man berättar vad klockan är.
22 JANUARI
Jasminrevolutionen i Tunisien
Den tidigare enväldige presidenten Zine El Abidine Ben Ali hann regera över Tunisien i 23 år. Han hade under åren gjort en grundlagsändring som tillät honom att regera på livstid, men folket sade stopp. Det första "skottet" för protestvågen började då Mohammed Bouazizi tände eld på sig själv. Han var en arbetslös akademiker som försörjde sig på att sälja grönsaker på torget och fick sina saker beslagtagna med motiveringen att han saknade tillstånd. I ren protest införskaffade Bouazizi en bensindunk och tände eld på sig själv. Han ses som en stor hjälte för frihet och demokrati i Tunisien. Revolten fortsatte därefter med ungdomsprotester i början av december 2010 och växte och fick stöd av medelklassen. Den 14 januari 2011 inser president Ben Ali faktum och flyr till Saudiarabien.
Jasminrevolutionen ses som en dominobricka som så småningom ska kunna komma att bryta upp fler korrupta länder i arabiska länder med auktoritära länder. T.ex: Marocko. Algeriet, Libyen, Tunisien, Egypten och Jordanien. Förklaringen till varför just Tunisien gjorde det först, beror på där finns en medelklass som försörjer sig på egna meriter (här finns ingen olja, utan befolkningen har varit tvungna att kämpa själva!), kvinnornas ställning är stark, läskunnigheten hög och banden till Europa är många (även om EU många gånger svikit Tunisiens befolkning, inte minst Frankrike som erbjöd sig stoppa de "oroande" demonstrationerna i Tunis i början av december 2010). Dessutom talar nästan alla franska. I Tunisien avskaffades och kriminaliserades månggifte vid Tunisiens självständighet 1956, vilket är tidigt jämfört med andra arabiska grannländer. Då avskaffades även mannens rätt att enligt sharialagar utan pardon förskjuta sin hustru.
Tunisien var tidigare koloniserat av Frankrike, men fick som sagt självständighet 1956. Frankrike är fortfarande idag den viktigaste handelspartnern. 1957 avskaffades monarkin och Habib Bourguiba blir president och sitter på posten de följande 30 åren. 1987 utropar premiärminister Zine El Abindine Ben Ali sig till president, med hänvisning till att Habib Bourgiba med vacklande hälsa är oförmögen att styra landet.
Revolutionen går såklart inte att redogöra på en ögonblick, däremot förklarar följande artikel från Svenska Dagbladet det hela ganska tydligt:
Jasminrevolten - de ungas verk
Den tidigare enväldige presidenten Zine El Abidine Ben Ali hann regera över Tunisien i 23 år. Han hade under åren gjort en grundlagsändring som tillät honom att regera på livstid, men folket sade stopp. Det första "skottet" för protestvågen började då Mohammed Bouazizi tände eld på sig själv. Han var en arbetslös akademiker som försörjde sig på att sälja grönsaker på torget och fick sina saker beslagtagna med motiveringen att han saknade tillstånd. I ren protest införskaffade Bouazizi en bensindunk och tände eld på sig själv. Han ses som en stor hjälte för frihet och demokrati i Tunisien. Revolten fortsatte därefter med ungdomsprotester i början av december 2010 och växte och fick stöd av medelklassen. Den 14 januari 2011 inser president Ben Ali faktum och flyr till Saudiarabien.
Jasminrevolutionen ses som en dominobricka som så småningom ska kunna komma att bryta upp fler korrupta länder i arabiska länder med auktoritära länder. T.ex: Marocko. Algeriet, Libyen, Tunisien, Egypten och Jordanien. Förklaringen till varför just Tunisien gjorde det först, beror på där finns en medelklass som försörjer sig på egna meriter (här finns ingen olja, utan befolkningen har varit tvungna att kämpa själva!), kvinnornas ställning är stark, läskunnigheten hög och banden till Europa är många (även om EU många gånger svikit Tunisiens befolkning, inte minst Frankrike som erbjöd sig stoppa de "oroande" demonstrationerna i Tunis i början av december 2010). Dessutom talar nästan alla franska. I Tunisien avskaffades och kriminaliserades månggifte vid Tunisiens självständighet 1956, vilket är tidigt jämfört med andra arabiska grannländer. Då avskaffades även mannens rätt att enligt sharialagar utan pardon förskjuta sin hustru.
Tunisien var tidigare koloniserat av Frankrike, men fick som sagt självständighet 1956. Frankrike är fortfarande idag den viktigaste handelspartnern. 1957 avskaffades monarkin och Habib Bourguiba blir president och sitter på posten de följande 30 åren. 1987 utropar premiärminister Zine El Abindine Ben Ali sig till president, med hänvisning till att Habib Bourgiba med vacklande hälsa är oförmögen att styra landet.
Revolutionen går såklart inte att redogöra på en ögonblick, däremot förklarar följande artikel från Svenska Dagbladet det hela ganska tydligt:
Jasminrevolten - de ungas verk
fredag 21 januari 2011
21 JANUARI
De största nyhetshändelserna 2010 som man troligtvis kommer prata om under lång tid framöver, är bland annat:
- Händelserna i Bjästa.
- Första självmordsbombaren i Sverige
- Debatten om Sveriges närvaro i Afghanistan. För första gången dödades en svensk soldat.
- SAAB och Volvo såldes till Kina
- Länspolismästaren Göran Lindberg som i Tingsrätten dömdes till 6,5 års fängelse för misshandel, koppleri, våldtäkt och sexköp. Tidigare hade han uttalat sig som en av de största jämställdhetskämparna hos polisen.
- Det kungliga bröllopet
- BP:s oljeläcka i Mexikanska golfen och Svanbergs klumpiga uttalande om "the small people".
- Jordbävningen i Haiti
- De 33 gruvarbetarna som räddades efter att ha varit instängda i en gruva i 69 dygn i Chile
- Händelserna kring Wikileaks
- Ökad terrorism
- Ökade naturkatastrofer
- Polens regering som dödades i ett planerat flygplansdåd
- Utvisningen av romer i Frankrike
För att få en intressant sammanfattning av 2010, se Rapports Årskrönika:
Rapports årskrönika 2010
- Inrikes:
- Händelserna i Bjästa.
- Första självmordsbombaren i Sverige
- Debatten om Sveriges närvaro i Afghanistan. För första gången dödades en svensk soldat.
- SAAB och Volvo såldes till Kina
- Länspolismästaren Göran Lindberg som i Tingsrätten dömdes till 6,5 års fängelse för misshandel, koppleri, våldtäkt och sexköp. Tidigare hade han uttalat sig som en av de största jämställdhetskämparna hos polisen.
- Det kungliga bröllopet
- Utrikes
- BP:s oljeläcka i Mexikanska golfen och Svanbergs klumpiga uttalande om "the small people".
- Jordbävningen i Haiti
- De 33 gruvarbetarna som räddades efter att ha varit instängda i en gruva i 69 dygn i Chile
- Händelserna kring Wikileaks
- Ökad terrorism
- Ökade naturkatastrofer
- Polens regering som dödades i ett planerat flygplansdåd
- Utvisningen av romer i Frankrike
För att få en intressant sammanfattning av 2010, se Rapports Årskrönika:
Rapports årskrönika 2010
torsdag 20 januari 2011
20 JANUARI
Jag har gjort ett annorlunda test i Språkolympiaden (franska), som förvånande nog inte bara mätte språkkunskaper utan mest allmänbildning om Frankrike och fransktalande länder. På kemin dök vi åter in i syrorna och basernas värld och jag lärde mig om vad som egentligen menas med neutralisation (det är inte att det blir en neutral lösning av en syra och bas, utan att det bildas ett salt och vattenmolekyler!), buffertlösning och "språng"intervall vid syra-bastitrering.
onsdag 19 januari 2011
19 JANUARI
Nu har jag pluggat in det första på avsnittet om komplexa tal. Jag har lärt mig hur man sätter in t.ex "7 + 3i" i det komplexa talplanet(se video nedan!), vad konjugatet av z betyder och vad absolutbeloppet |z| innebär. I fysik har vi gått igenom hur Induktionslagen skrivs på ett mer korrekt sätt, där stora grekiska bokstaven av "fi" ingår (magnetiskt flöde).
18 JANUARI
Nu har vi börjat på Matte E och jag har lärt mig om komplexa tal, imaginära tallinjen och det komplexa talet i. I fysik har jag försökt befästa mina kunskaper om Lenz lag och Induktionslagen - jag känner jag fattar mer och mer för varje genomgång. Under dagen pluggade jag även tyska, eftersom jag ska tenta av Tyska steg 1. Jag lärde mig hur vissa verb får annorlunda vokaler i 3:e form presens, men även att maskulina ord som "der" blir "den" då den betecknar ett subsantiv som är ett ackusativobjekt.
tisdag 18 januari 2011
17 JANUARI
Jag har suttit och jobbat med mitt projektarbete, där jag bland annat var tvungen att ta reda på mer om biotensider. Biotensider är tensider som på naturlig väg skapas av mikroorganismer. Tomater odlas oftast i hydroponiska system, vilket ju är bra för att minska närinsläckaget (och skapa övergödning i naturen), men tyvärr trivs rotpatogener däremot extra bra i den näringsrika miljön. Rotpatogenerna sprider sig lätt med zoosporer, och gör angrepp på rötterna. För att döda de organismer som skadar rötterna, använder man idag ämnen som inte är bra för miljön. Däremot skulle man nog kunna använda biotensider istället, och det är bland annat detta som jag tittar på i mitt projekt.
måndag 17 januari 2011
16 JANUARI
Efter en härlig långpromenad med hunden satte jag mig med fysikplugg för att försöka förstå Induktionslagen och Lenz lag.
All elektricitet är uppbyggd på induktion. Som jag redan vet, så skapar man en kraft genom att föra ström genom en ledare - men genom induktion gör man tvärtom: med en kraft skapar man ström. En ledare förs vinkelrätt mot ett yttre magnetfält, och när ledarens cirkulära magnetfält och det yttre magnetfältet (t.ex. jordens magnetfält) korsas skapas det en spänning i ledare. Den får alltså en plus- och en minuspol, eftersom elektroner förflyttas i ledaren enligt 'handregeln' (tummen i strömmens I riktning, resterande fingrar i magnetfältets B riktning och handflatan i kraftens F riktning). Induktionslagen ser då ut på följande sätt:
F = qvB
Lenz lag innebär att ledaren i samband med induktion skapar ström genom sig för att motverka det yttre, störande magnetfältet.
Senare läste jag ett par sidor i "Un aller simple", som vi ju ska läsa på kursen Franska steg 5. Det är en hyfsat lättläst bok, men sedan handlar det ju om att haja den djupare förståelsen.
All elektricitet är uppbyggd på induktion. Som jag redan vet, så skapar man en kraft genom att föra ström genom en ledare - men genom induktion gör man tvärtom: med en kraft skapar man ström. En ledare förs vinkelrätt mot ett yttre magnetfält, och när ledarens cirkulära magnetfält och det yttre magnetfältet (t.ex. jordens magnetfält) korsas skapas det en spänning i ledare. Den får alltså en plus- och en minuspol, eftersom elektroner förflyttas i ledaren enligt 'handregeln' (tummen i strömmens I riktning, resterande fingrar i magnetfältets B riktning och handflatan i kraftens F riktning). Induktionslagen ser då ut på följande sätt:
F = qvB
Lenz lag innebär att ledaren i samband med induktion skapar ström genom sig för att motverka det yttre, störande magnetfältet.
Senare läste jag ett par sidor i "Un aller simple", som vi ju ska läsa på kursen Franska steg 5. Det är en hyfsat lättläst bok, men sedan handlar det ju om att haja den djupare förståelsen.
fredag 14 januari 2011
14 JANUARI
Idag var det som alla vet fredag, men för mig och alla andra på skolan var det faktiskt måndag - vi hade lektioner enligt måndagsschemat (troligtvis att det innan infallit en studiedag på en måndag). Dessutom var det vår sista dag i period 1. På måndag börjar nytt schema och en del nya kurser´som Estetisk verksamhet och Matte E.
Jag lärde mig ännu lite mer nytt på kemifronten. Jag inser att det blivit mycket kemi på senare tid, om jag fortsätter så blir jag kemiexpert. Vi lärde oss bland annat namn på olika starka och svaga syror och hur man beräknar syrakonstanten/baskonstanten/jonprodukten för protolysreaktioner. Igår lärde vi oss alltså begreppen, och idag tillämpade vi dem genom att räkna uppgifter.
På franskan siktade vi oss in på Marseille och såg ett program från UR. Marseille är, precis som Malmö, en gammal industristad som utvecklats till en mångkulturell stad. I Marseille bor de flesta människor med invandrarbakgrund (främst från nordafrikanska länder) antingen i Le Panier eller det gettoliknande området Le Quartier Nord. Le Panier var tidigare ett skambefläckat område, men som nu utvecklats till ett slags trendkvarter för konstnärer och musiker. Denna del av Marseille håller på att förändras ungefär som Kreutzberg i Berlin. Från ett fattigt område, till ett "chict" ställe för kreativa människor. Människor med invandrarbakgrund börjar mer och mer befolka sig i Le Quartier Nord. Det sker en "dehabitation"! Under programmet får vi höra ungas åsikter om hur de upplever politik och kultur. De saknar mycket för att kunna fortsätta med intressen som musik och fotboll, men staten väljer ändå inte att ge området det som krävs för att fylla hålet. Ungdomarna tycker att politikerna inte bryr sig om dem och att "liberté, fraternité et égalité" bara är vackra ord som egentligen inte följs. Precis som i Malmö, har rasistiska politiska åsikter blivit starkare. Le Front National (franska motsvarigheten till Sverigedemokraterna) som leds av Jean-Marie Le Pen fått så mycket som 23 % av Marseillebornas röster.
För övrigt har vi fått en bok som vi ska läsa: "Un aller simple" av Didier van Cauwelart. Även här kommer vi in på immigration. Från bokens baksida har jag kunnat utläsa att boken handlar om Aziz, en kille/man född i Frankrike men som upphittats av zigenare och därmed växt upp under marockansk nationalitet. Han har inte möjligheten att skaffa sig ett franskt pass. Plötsligt (1960-tal) förs en operation i Frankrike om att göra en "retour au pays". Vad jag förstår så innebär det att människor som inte har fransk nationalitet tvingas bli tillbakaskickade till sitt ursprungsland. Så sker med Aziz och han blir tillbakaskickad till Marocko. Detta är allt vi får veta än så länge innan vi börjar läsa boken.
Jag lärde mig ännu lite mer nytt på kemifronten. Jag inser att det blivit mycket kemi på senare tid, om jag fortsätter så blir jag kemiexpert. Vi lärde oss bland annat namn på olika starka och svaga syror och hur man beräknar syrakonstanten/baskonstanten/jonprodukten för protolysreaktioner. Igår lärde vi oss alltså begreppen, och idag tillämpade vi dem genom att räkna uppgifter.
På franskan siktade vi oss in på Marseille och såg ett program från UR. Marseille är, precis som Malmö, en gammal industristad som utvecklats till en mångkulturell stad. I Marseille bor de flesta människor med invandrarbakgrund (främst från nordafrikanska länder) antingen i Le Panier eller det gettoliknande området Le Quartier Nord. Le Panier var tidigare ett skambefläckat område, men som nu utvecklats till ett slags trendkvarter för konstnärer och musiker. Denna del av Marseille håller på att förändras ungefär som Kreutzberg i Berlin. Från ett fattigt område, till ett "chict" ställe för kreativa människor. Människor med invandrarbakgrund börjar mer och mer befolka sig i Le Quartier Nord. Det sker en "dehabitation"! Under programmet får vi höra ungas åsikter om hur de upplever politik och kultur. De saknar mycket för att kunna fortsätta med intressen som musik och fotboll, men staten väljer ändå inte att ge området det som krävs för att fylla hålet. Ungdomarna tycker att politikerna inte bryr sig om dem och att "liberté, fraternité et égalité" bara är vackra ord som egentligen inte följs. Precis som i Malmö, har rasistiska politiska åsikter blivit starkare. Le Front National (franska motsvarigheten till Sverigedemokraterna) som leds av Jean-Marie Le Pen fått så mycket som 23 % av Marseillebornas röster.
För övrigt har vi fått en bok som vi ska läsa: "Un aller simple" av Didier van Cauwelart. Även här kommer vi in på immigration. Från bokens baksida har jag kunnat utläsa att boken handlar om Aziz, en kille/man född i Frankrike men som upphittats av zigenare och därmed växt upp under marockansk nationalitet. Han har inte möjligheten att skaffa sig ett franskt pass. Plötsligt (1960-tal) förs en operation i Frankrike om att göra en "retour au pays". Vad jag förstår så innebär det att människor som inte har fransk nationalitet tvingas bli tillbakaskickade till sitt ursprungsland. Så sker med Aziz och han blir tillbakaskickad till Marocko. Detta är allt vi får veta än så länge innan vi börjar läsa boken.
13 JANUARI
Tack vare en förståndig lärare, fick jag tillfället att komplettera min essä i Religion A för att kunna uppnå MVG. I essän skulle vi skriva en slags etikanalys av en framtidsdystopi, i mitt fall "Du sköna nya värld" av Aldous Huxley. Däremot hade jag helt missat att ta upp resonemangsmodeller(konsekvensetik, pliktetik, sinnelagsetik) som tas upp i boken, vilket var avgörande för mitt betyg. Idag satt jag alltså ett par timmar på kvällen för att få ihop en komplettering.
Trailer av den amerikanska filmatiseringen av "Du sköna nya värld":
På dagen lärde jag mig en del nytt inom kemi. Vi har börjat på ett nytt kapitel om syror och baser. Jag kunde redan en del grundläggande saker, som att räkna ut pH utifrån bas/syra-koncentration och tvärtom, att vatten är en amfolyt samt hur en protolys av syra resp bas ser ut. Däremot lärde jag mig nya begrepp som syrakonstanten, baskonstanten och jonprodukt samt förhållanden mellan dessa tre.
Trailer av den amerikanska filmatiseringen av "Du sköna nya värld":
12 JANUARI
Idag har jag suttit hemma och räknat på en (!) matteuppgift i sex timmar - det sista momentet i Matte D bestod nämligen att lösa en redovisningsuppgift. Och jag kan verkligen uttrycka att det var en svår nöt att knäcka. Jag hade mer eller mindre löst uppgiften, men jag såg på mina slutvärden att det var NÅGOT som inte riktigt stämde. Där satt jag då större delen av natten, och till slut hittade jag koden - den glömda 2:an! Uppgiften var rolig att göra, om än krävande.
Matte, matte, matte, matte, matte, matte...ja, det är inte lätt.
Matte, matte, matte, matte, matte, matte...ja, det är inte lätt.
söndag 9 januari 2011
8 JANUARI 2011
Idag lärde jag mig inte mycket i kunskapsväg. Istället träffade jag en liten del av släkten - vi skulle se Spamalot med bland annat Johan Glans, Johan Wester, Adde Malmberg och Anders Jansson på Nöjesteatern i Malmö. Imorgon däremot, måste jag öva slutspurten inför kemiprovet på måndag...
Engelska originalversionen av Spamalot:
Engelska originalversionen av Spamalot:
fredag 7 januari 2011
7 JANUARI 2011
Nu kommer snart Matilda och Louise, vi ska spela lite spel och mumsa på en morotskaka som jag gjorde precis. Men först ska jag hinna med att redogöra vad jag lärt mig idag. Precis som de andra dagarna, så har jag mest lärt mig saker på kemi-sidan.
1. Om det finns gott om syre, vilket är det normala, så reagerar pyruvatjoner med NAD+ och CoA och bildar acetyl-CoA, NADH, H+ och koldioxidmolekyler. Detta sker i mitokondrien. Acetyl-CoA fortsätter därefter till citronsyracykeln och NADH och H+ går till cellandningen där det sker en reaktion så att NAD+ återbildas.
2. Är det däremot syrebrist, så reagerar pyruvatjonerna med NADH och H+ och bildar laktatjoner(mjölksyra) och NAD+. Laktatjonerna sänker pH något, vilket resulterar i ömmande muskler. Laktatjonerna transporteras till levern, som är ordentligt syresatt och gör så att laktatjonerna oxideras tillbaka till pyruvatjoner och som därefter kan reagera enligt den tidigare reaktionsserien.
3.Vissa mikroorganismer som t.ex. jästsvampar kan i frånavro av syre katalysera en reaktion så att pyruvatjonerna spjälkas i acetaldehyd och koldioxid. Vidare reagerar acetaldehyden med NADH och H+ och bildar etanol och NAD+. Denna reaktionsserie utnyttjas vid framställning av öl och vin.
Vi kan sammanfatta med att kroppens energiförråd innehåller alltså ATP, glykogen och fett.
- Tre olika vägar att gå efter glykolysen
1. Om det finns gott om syre, vilket är det normala, så reagerar pyruvatjoner med NAD+ och CoA och bildar acetyl-CoA, NADH, H+ och koldioxidmolekyler. Detta sker i mitokondrien. Acetyl-CoA fortsätter därefter till citronsyracykeln och NADH och H+ går till cellandningen där det sker en reaktion så att NAD+ återbildas.
2. Är det däremot syrebrist, så reagerar pyruvatjonerna med NADH och H+ och bildar laktatjoner(mjölksyra) och NAD+. Laktatjonerna sänker pH något, vilket resulterar i ömmande muskler. Laktatjonerna transporteras till levern, som är ordentligt syresatt och gör så att laktatjonerna oxideras tillbaka till pyruvatjoner och som därefter kan reagera enligt den tidigare reaktionsserien.
3.Vissa mikroorganismer som t.ex. jästsvampar kan i frånavro av syre katalysera en reaktion så att pyruvatjonerna spjälkas i acetaldehyd och koldioxid. Vidare reagerar acetaldehyden med NADH och H+ och bildar etanol och NAD+. Denna reaktionsserie utnyttjas vid framställning av öl och vin.
- Citronsyracykeln (acetyl-CoA bryts ner)
- Betaoxidationen (fettsyror bryts ner)
- Transaminering och deaminering (aminosyror bryts ner)
- Cellandningen
Vi kan sammanfatta med att kroppens energiförråd innehåller alltså ATP, glykogen och fett.
6 JANUARI 2011
Ojojoj...tänk vad detta pluggandet tar tid! Men det är klart, jag ska läsa in all den kemikunskap som mina klasskamrater lärde sig på ett halvår. Det är nämligen så att jag var på utbytesår i Frankrike förra året. I min gamla klass hade vi gått igenom kapitel 1-6 i kemi B på under den första av de tre terminerna av Kemi B-studier, men i min nuvarande klass gick de istället igenom kapitel 7, 10 och 11! Nu under termin 2 av Kemi B, då jag hoppat in, går de igenom kapitel 1-6 och jag får läsa in de resterande kapitlena själv.
Efter att ha suttit med det några dagar nu, så börjar kunskaperna sätta sig och det hela känns ganska intressant! Från och till har jag försökt med olika studietekniker, och jag har kommit fram till att memorera och diktera är den bästa metoden. Det är bara att sitta och "råräkna" som pappa brukar säga när det gäller matematik. Så jag har suttit och råläst hela dagen. Låt mig presentera: Organisk kemi och ämnesomsättningen!
Kolväten
I halogenkolväten är en eller flera H-atomer utbytta mot halogenatomer. Halogenkolväten fungerar ofta som lösningsmedel. Vissa har visat sig vara giftiga och är numera förbjudna, som till exempel freoner.
Intermolekylärt binds kolvätemolekylerna samman med hjälp av van der Waals-bindningar. Även om kolvätena är opolära(C och O är svaga elektronegativa ämnen) så kan de bilda tillfälliga dipoler genom att grannmolekylerna påverar varandras valenselektroner att fördela sig ojämnt inom molekylen. Tack vare de svaga van der Waals-bindningarna så kan gasformiga kolväten kondenseras till vätskor.
Ju längre kolkedja hos ett kolväte, desto starkare van der Waals bindningar blir det, eftersom det då finns fler valenselektroner som kan fördela sig ojämnt i molekylen. Starkare bindningar leder också till högre kokpunkt. Jag har också kunnat notera att kokpunkten sjunker ju mer förgrenat ett kolväte är, eftersom den ogrenade kedjan ger bättre möjligheter till intermolekylära bindningar.
etyl
n-propyl
isopropyl
Ställningsisomeri: Substituenten kan fästa sig på olika C-atomer. En substituent som fäster på kolatom 1' har en ställningsisomeri och en substituent som fäster på kolatom 2' i ett annat likadant kolväte har en annan ställningsisomeri. Dessa två kallas ställningsisomerer.
Kedjeisomeri: Ett kolväte kan vara mer eller mindre förgrenad, och har olika kedjeisomeri.
Cis-trans-isomeri: Detta är en form av stereoisomeri som kan uppstå då ett kolväte med dubbelbindning. I Cis-isomeri är substituenterna riktade åt samma håll, medan i trans-isomeri är de riktade åt motsatt håll.
Spegelbildsisomeri: En annan form av stereoisomeri är den då två molekyler kan betraktas som varandras spegelbilder - de är kirala som en vänster- och högerhandske. En molekyl är kiral då den binder fyra olika atomer eller atomgrupper. För att skilja på spegelsisomererna använder man prefixen D- och L. Naturen har förmåga att skilja på spegelbildsisomerer med hjälp av enzymer som bara katalyserar bildningen av den ena isomeren.
Alkoholer
Funktionell grupp: -OH
Envärda alkoholer: metanol, etanol, propanol, butanol etc. 1 -OH
Tvåvärda alkoholer:etandiol(glykol), propandiol 2 -OH
Trevärd alkohol: propantriol (glycerol) 3 -OH
Alkoholer är polära ämnen, eftersom de har OH-grupper som skapar starka vätebindningar! Alkoholernas kokpunkt ökar med antalet kolatomer i kedjan, precis som hos kolväten. Däremot minskar lösligheten i vatten. De tre-fyra första alkoholerna är starkt polära ämnen som lätt fungerar som lösningsmedel med andra polära ämnen. Alkoholerna kan däremot också lösa opolära ämnen, eftersom deras opolära sidokedjor kan binda andra opolära ämnen med van der Waals-bindningar.
Primära alokoholer är de molekyler vars C-atomer är bundna till högst en annan C-atom. När dessa oxideras bildas det aldhyder(försiktig oxidation) och karboxylsyror(kraftigare oxidation). Ett exempel är metanol som oxideras antingen till metanal (formalaldehyd) eller metansyra(myrsyra). Formaldehyd är ett giftigt cancerframkallande ämne som förr användes som desinfektionsmedel. Det används däremot fortfarande som ämne vid konservering av biologiska preparat. Ett annat exempel är etanol som antingen oxideras till etanal (acetaldehyd) eller etansyra (ättikssyra).
Sekundära alkoholer är de molekyler vars C-atomer binds till 2 andra C-atomer. När dessa oxideras bildas ketoner (försiktig oxidation). Om man gör en kraftig oxidation händer inget annat än att ketonerna spjälkas sönder. Exempel är 2-propanol som oxideras till propanon (aceton). Aceton används som lösningsmedel för plaster, lacker samt etyn.
Vid oxidation av tertiära alkoholer (de med molekyler vars C-atomer binds till 3 andra C-atomer) spjälkas molekylen bara ner.
Aldehyder och ketoner är karbonylföreningar, eftersom de båda har den funktionella gruppen C=O.
Aminer
En eller flera H-atomer i i en ammoniakmolekyl har bytts ut mot kolvätegrupper. Den enklaste aminen är metylamin. Aminer är baser. Den enklaste aromatiska aminen är anilin.
Etrar
Om man hettar upp etanol med koncentrerad svavelsyra i 170 grader bildas en eter som heter eten, CH2=CH2, i en sk eliminationsreaktion eftersom OH-gruppen och H-atomen eliminerats.
Om man hettar upp etanol i lite lägre temperatur, 140 grader, sker istället en kondensationsreaktion mellan två etanolmolekyler. Då bildas dietyleter.
Vi ser att den allmänna formeln för etrar är R-O-R. De är mindre reaktiva, har lägre kokpunkt än alkoholer och fenoler och är svårlösliga i vatten.
Dessutom kan vi när vi studerar etermolekylerna närmare, se att de är funktionsisomerer av alkoholer.
Aromatiska hydroxiföreningar - fenoler!
Hydroxibensen(rationellt namn fenol) är ett giftigt ämne som är bakterie-och svampdödande ämne och därmed används till desinfektionsmedel. Föreningen har bildats av att en H-atom i en bensenmolekyl ersatts med en OH-grupp.
En annan fenol, som däremot inte är giftig, är tymol som finns i exempelvis timjan och som verkar antiseptiskt.
Fenol har stor teknisk användning: vid framställning av färgämnen, sprängämnen, tvättmedel och läkemedel men också av fenolplast. För övrigt kan nämnas att fenoler är svaga syror.
Karboxylsyror
Exempel: metansyra och etansyra
Karboxylsyror har relativt hög smält- och kokpunkt, vilket beror på att OH-gruppen ger vätebindningar så att molekylerna starkt binds samman två och två. Kokpunkten stiger med ökat antal kolatomer i molekylen. Jag lade märke till att det i naturen bara finns ogrenade karboxylsyror. De tre första karboxylsyrorna; metan- etan och propansyra är blandbara i vatten men resterande är svårlösliga. Karboxylsyror är svaga syror och när de protolyseras bildas karboxylatjoner.
Metansyra (myrsyra) är den starkaste karboxylsyran och etansyra (ättikssyra) är den viktigaste karboxylsyran, eftersom den är ett viktigt ämne för industrin.
Exempel: oljesyra ( en dubbelbindning), linolsyra (två dubbelbindningar) och linolensyra (tre dubbelbindningar).
Aminosyror och hydroxisyror är av det senare slaget. Aminosyror innehåller både en aminogrupp och en karboxylgrupp. Kroppensproteiner är uppbyggda av alfa-aminosyror. Hydroxisyror är de som innehåller en karboxylgrupp och en hydroxylgrupp, exempelvis hydroxiättikssyra och alfa-hydroxipropansyra (mjölksyra). Frukter innehåller ofta olika hydroxisyror som till exempel: äppelsyra, citronsyra och vinsyra.
Estrar och esterbildning
Bildas av karboxylsyror och alkoholer som katalyseras av oxoniumjoner.
karboxylsyra + alkohol --> ester + vatten
Estrar är vätskor med ganska låg kokpunkt, och de är betydligt flyktigare och mer svårlösliga i vatten än motsvarande karboxylgrupper. Ett exempel är ättikssyra som reagerar med etanol och bildar etyletanoat och vatten. Fetter utgörs av estrar som bildats av glycerol och olika fettsyror.
En sur esterhydrolys är en omvänd reaktion av esterbildning, reaktionen är alltså reversibel och den sitter i jämvikt. En reaktion (esterbildning) år höger och en annan reaktion (hydrolys) åt vänster.
En hydrolys som sker i basisk miljö kallas alkalisk esterhydrolys. Här reagerar estern med hydroxidjonen hos natriumhydroxid eller kaliumhydroxid och bildar en karboxylatjon och en alkohol.
Estrar kan också bildas av oorganiska syror, som till exempel salpetersyra i följande reaktion:
etanol + salpetersyra --> etylnitrat + vatten.
Eller: glycerol + salpetersyra --> glycerylnitrat (nitroglycerin) + vatten
Nitroglycerin är ett kraftigt sprängämne i tjockflytande form, men som tack vare Alfred Nobels upptäckter kunnat bli ofarlig och hantera. Han kom på att nitroglycerin kan sugas upp i kiselgur till en plastisk massa som han kallade gör dynamit. Nitroglycerin utgör också ett ämne i mediciner.
Efter att ha suttit med det några dagar nu, så börjar kunskaperna sätta sig och det hela känns ganska intressant! Från och till har jag försökt med olika studietekniker, och jag har kommit fram till att memorera och diktera är den bästa metoden. Det är bara att sitta och "råräkna" som pappa brukar säga när det gäller matematik. Så jag har suttit och råläst hela dagen. Låt mig presentera: Organisk kemi och ämnesomsättningen!
Jag börjar med att ta upp kapitel 7 om organisk kemi. Med organiska ämnen innebär föreningar som innehåller kol och väte, men dock ej koloxider och vissa enkla salter som karbonater till exempel. Jag ska börja med att berätta om kolväten.
Kolväten
- Mättade kolväten, omättade kolväten och halogenkolväten
I halogenkolväten är en eller flera H-atomer utbytta mot halogenatomer. Halogenkolväten fungerar ofta som lösningsmedel. Vissa har visat sig vara giftiga och är numera förbjudna, som till exempel freoner.
- Intramolekylära och intermolekylära bindningar hos kolväten
Intermolekylärt binds kolvätemolekylerna samman med hjälp av van der Waals-bindningar. Även om kolvätena är opolära(C och O är svaga elektronegativa ämnen) så kan de bilda tillfälliga dipoler genom att grannmolekylerna påverar varandras valenselektroner att fördela sig ojämnt inom molekylen. Tack vare de svaga van der Waals-bindningarna så kan gasformiga kolväten kondenseras till vätskor.
Ju längre kolkedja hos ett kolväte, desto starkare van der Waals bindningar blir det, eftersom det då finns fler valenselektroner som kan fördela sig ojämnt i molekylen. Starkare bindningar leder också till högre kokpunkt. Jag har också kunnat notera att kokpunkten sjunker ju mer förgrenat ett kolväte är, eftersom den ogrenade kedjan ger bättre möjligheter till intermolekylära bindningar.
- Isomeri
etyl
n-propyl
isopropyl
Ställningsisomeri: Substituenten kan fästa sig på olika C-atomer. En substituent som fäster på kolatom 1' har en ställningsisomeri och en substituent som fäster på kolatom 2' i ett annat likadant kolväte har en annan ställningsisomeri. Dessa två kallas ställningsisomerer.
Kedjeisomeri: Ett kolväte kan vara mer eller mindre förgrenad, och har olika kedjeisomeri.
Cis-trans-isomeri: Detta är en form av stereoisomeri som kan uppstå då ett kolväte med dubbelbindning. I Cis-isomeri är substituenterna riktade åt samma håll, medan i trans-isomeri är de riktade åt motsatt håll.
Spegelbildsisomeri: En annan form av stereoisomeri är den då två molekyler kan betraktas som varandras spegelbilder - de är kirala som en vänster- och högerhandske. En molekyl är kiral då den binder fyra olika atomer eller atomgrupper. För att skilja på spegelsisomererna använder man prefixen D- och L. Naturen har förmåga att skilja på spegelbildsisomerer med hjälp av enzymer som bara katalyserar bildningen av den ena isomeren.
Alkoholer
Funktionell grupp: -OH
Envärda alkoholer: metanol, etanol, propanol, butanol etc. 1 -OH
Tvåvärda alkoholer:etandiol(glykol), propandiol 2 -OH
Trevärd alkohol: propantriol (glycerol) 3 -OH
Alkoholer är polära ämnen, eftersom de har OH-grupper som skapar starka vätebindningar! Alkoholernas kokpunkt ökar med antalet kolatomer i kedjan, precis som hos kolväten. Däremot minskar lösligheten i vatten. De tre-fyra första alkoholerna är starkt polära ämnen som lätt fungerar som lösningsmedel med andra polära ämnen. Alkoholerna kan däremot också lösa opolära ämnen, eftersom deras opolära sidokedjor kan binda andra opolära ämnen med van der Waals-bindningar.
Primära alokoholer är de molekyler vars C-atomer är bundna till högst en annan C-atom. När dessa oxideras bildas det aldhyder(försiktig oxidation) och karboxylsyror(kraftigare oxidation). Ett exempel är metanol som oxideras antingen till metanal (formalaldehyd) eller metansyra(myrsyra). Formaldehyd är ett giftigt cancerframkallande ämne som förr användes som desinfektionsmedel. Det används däremot fortfarande som ämne vid konservering av biologiska preparat. Ett annat exempel är etanol som antingen oxideras till etanal (acetaldehyd) eller etansyra (ättikssyra).
Sekundära alkoholer är de molekyler vars C-atomer binds till 2 andra C-atomer. När dessa oxideras bildas ketoner (försiktig oxidation). Om man gör en kraftig oxidation händer inget annat än att ketonerna spjälkas sönder. Exempel är 2-propanol som oxideras till propanon (aceton). Aceton används som lösningsmedel för plaster, lacker samt etyn.
Vid oxidation av tertiära alkoholer (de med molekyler vars C-atomer binds till 3 andra C-atomer) spjälkas molekylen bara ner.
Aldehyder och ketoner är karbonylföreningar, eftersom de båda har den funktionella gruppen C=O.
Aminer
En eller flera H-atomer i i en ammoniakmolekyl har bytts ut mot kolvätegrupper. Den enklaste aminen är metylamin. Aminer är baser. Den enklaste aromatiska aminen är anilin.
Etrar
Om man hettar upp etanol med koncentrerad svavelsyra i 170 grader bildas en eter som heter eten, CH2=CH2, i en sk eliminationsreaktion eftersom OH-gruppen och H-atomen eliminerats.
Om man hettar upp etanol i lite lägre temperatur, 140 grader, sker istället en kondensationsreaktion mellan två etanolmolekyler. Då bildas dietyleter.
Vi ser att den allmänna formeln för etrar är R-O-R. De är mindre reaktiva, har lägre kokpunkt än alkoholer och fenoler och är svårlösliga i vatten.
Dessutom kan vi när vi studerar etermolekylerna närmare, se att de är funktionsisomerer av alkoholer.
Aromatiska hydroxiföreningar - fenoler!
Hydroxibensen(rationellt namn fenol) är ett giftigt ämne som är bakterie-och svampdödande ämne och därmed används till desinfektionsmedel. Föreningen har bildats av att en H-atom i en bensenmolekyl ersatts med en OH-grupp.
En annan fenol, som däremot inte är giftig, är tymol som finns i exempelvis timjan och som verkar antiseptiskt.
Fenol har stor teknisk användning: vid framställning av färgämnen, sprängämnen, tvättmedel och läkemedel men också av fenolplast. För övrigt kan nämnas att fenoler är svaga syror.
Karboxylsyror
- Mättade
Exempel: metansyra och etansyra
Karboxylsyror har relativt hög smält- och kokpunkt, vilket beror på att OH-gruppen ger vätebindningar så att molekylerna starkt binds samman två och två. Kokpunkten stiger med ökat antal kolatomer i molekylen. Jag lade märke till att det i naturen bara finns ogrenade karboxylsyror. De tre första karboxylsyrorna; metan- etan och propansyra är blandbara i vatten men resterande är svårlösliga. Karboxylsyror är svaga syror och när de protolyseras bildas karboxylatjoner.
Metansyra (myrsyra) är den starkaste karboxylsyran och etansyra (ättikssyra) är den viktigaste karboxylsyran, eftersom den är ett viktigt ämne för industrin.
- Omättade
Exempel: oljesyra ( en dubbelbindning), linolsyra (två dubbelbindningar) och linolensyra (tre dubbelbindningar).
- Aromatiska
- Dikarboxylsyror
- Derivat av karboxylsyror
Aminosyror och hydroxisyror är av det senare slaget. Aminosyror innehåller både en aminogrupp och en karboxylgrupp. Kroppensproteiner är uppbyggda av alfa-aminosyror. Hydroxisyror är de som innehåller en karboxylgrupp och en hydroxylgrupp, exempelvis hydroxiättikssyra och alfa-hydroxipropansyra (mjölksyra). Frukter innehåller ofta olika hydroxisyror som till exempel: äppelsyra, citronsyra och vinsyra.
Estrar och esterbildning
Bildas av karboxylsyror och alkoholer som katalyseras av oxoniumjoner.
karboxylsyra + alkohol --> ester + vatten
Estrar är vätskor med ganska låg kokpunkt, och de är betydligt flyktigare och mer svårlösliga i vatten än motsvarande karboxylgrupper. Ett exempel är ättikssyra som reagerar med etanol och bildar etyletanoat och vatten. Fetter utgörs av estrar som bildats av glycerol och olika fettsyror.
En sur esterhydrolys är en omvänd reaktion av esterbildning, reaktionen är alltså reversibel och den sitter i jämvikt. En reaktion (esterbildning) år höger och en annan reaktion (hydrolys) åt vänster.
En hydrolys som sker i basisk miljö kallas alkalisk esterhydrolys. Här reagerar estern med hydroxidjonen hos natriumhydroxid eller kaliumhydroxid och bildar en karboxylatjon och en alkohol.
Estrar kan också bildas av oorganiska syror, som till exempel salpetersyra i följande reaktion:
etanol + salpetersyra --> etylnitrat + vatten.
Eller: glycerol + salpetersyra --> glycerylnitrat (nitroglycerin) + vatten
Nitroglycerin är ett kraftigt sprängämne i tjockflytande form, men som tack vare Alfred Nobels upptäckter kunnat bli ofarlig och hantera. Han kom på att nitroglycerin kan sugas upp i kiselgur till en plastisk massa som han kallade gör dynamit. Nitroglycerin utgör också ett ämne i mediciner.
Jag går nu vidare in på ämnesomsättningen!
Kroppens ämnesomsättning kallas för metabolismen. Den uppbyggande delen kallas för anabolismen och den nedbrytande elen kallas för katabolismen. Nedbrytning av glukos kan snabbt sammanfattas i en reaktion då glukos och syre omvandlas till koldioxid, vatten och energi. I själva verket består den totala reaktionen av oerhört många delreaktioner, och varje delreaktion har var sitt specifikt enzym som katalyserar den.
Övergripande, så kan nedbrytningen delas in i 5 steg.
- Matspjälningskanalen: makromolekylerna bryts med hjälp av enzymer ner till enkla beståndsdelar: stärkelse--> glukos, fet --> glycerol + fettsyror, proteiner --> aminosyror.
- Molekylerna förs med blod och lymfa till cellerna, som sedan passerar cellmembranet med hjälp av transportproteiner.
- Cytoplasma: Glykolysen (glukos bildar pyruvatjoner) och transamineringen (aminogrupper bildar karboxylsyror).
- Mitokondrierna: pyruvatjoner oxideras och det bildas koldioxid och acetylgrupper. Acetylgrupper binds till koenzym A (acetylbärare). Fettsyrorna från steg 1 går in i enreaktionssrie som kallas betaoxidationen, där de bryts ner till acetylgrupper och binds till koenzym A. Acetylbärarna går in i citronsyracykeln, där kolatomerna oxideras till kodioxid men H-atomerna lämnas över till NAD+ och FAD(vätebärare).
- Mitokondriernas inre membran: Väteatomer från NADH förs över till reaktionsserien cellandningen, där H-atomerna reagerar med syre och bildar vatten. Det är i steg 5 som den största delen av matens energi frigörs, och förs över till energibäraren ATP som därefter transporterar det vidare till energikrävande reaktioner i cellen.
Bärarmolekyler
- ATP
Divätefosfat + adenin --> AMP
AMP + divätefosfat --> ADP
ADP + divätefosfat --> ATP
ATP kan hydrolisera en fosfatgrupp och bilda ADP, och därefter återbildas genom att ADP tar upp energi:
ADP + Pi + energi --> ATP + H2O
Dessa rektioner bildar energicykeln.
ATP är också en fosfatbärare, då den kan avge en fosfatjon till en annan molekyl som då fosforyleras.
- NAD+
Ett koenzym som är cellens viktigaste vätebärare. Ofta sker det reaktioner där en eller flera H-atomer spjälkas av och då är det oftast NAD+ som har upp dem. NAD+: Nikotinamid Adenin Dinkleotid. Den bestpr alltså av två nukleotider där ena har kvävebasen adenin och den andra nukotinamid. Då en H-atom binds till molekylen, binds den till nukotinamiddelen.
NAD+ + XH2 --> NADH + X + H+
(X oxideras)
NADH + Y + H+ --> NAD+ + YH2
(Y reduceras)
Dessa två reaktioner sammanfogas till oxidationscykeln (eller vätebärarcykeln).
Koenzymet FAD är också en vätebärare och bildar då FADH2. Även vitamin C fungerar som en vätebärare.
- Acetylgruppsbäraren koenzym A
CoA är en kompicerad molekyl som innehåller den reaktiva gruppen tiolgrupp, -SH. CoA binder till acetylgrupper som spjälkas av i vissa reaktioner, till acetylkoenzym A acetyl-CoA, som är en tioester. CoA bär acetylgrupper från glukolysen och betaoxidationen till citronsyracykeln.
Det sista som jag hann med idag var avsnittet om glykolysen som jag nu ska redogöra för.
Katabolismen
- Glykolysen
Består av 10 enzymkatalyserande reaktioner som skeri cytoplasman. I fas 1 (reaktionssteg 1-3) omvandlas glukos till fruktos-1,6-fosfat(C6-föreningar) och det går åt 2 ATP. I fas 2 (reaktionssteg 4-10) spjälkas fruktos-1,6-fosfat upp i två C3-föreningar, dvs dihydroxiacetonfosfat <-->glyceraldehyd-3-fosfat. dessa omvandlas efter reaktionsstegen till pyruvat, men det måste genomlöpas 2 ggr för att en hel glukosmolekyl ska spjälkas upp. I fas 2 bildas det 4 ATP och 2 NADH, vilket resulterar i ett nettoutbyte: 2 ATP och 2 NADH. Glykolysen förklaras i denna pedagogiska video:
NAD+ kan återbildas på tre olika sätt: citronsyracykel + cellandning, mjölksyrajäsning eller alkholjäsning. Dessa går jag däremot inte igenom nu!
Tack för de värdefulla kunskaper jag fått idag!
torsdag 6 januari 2011
5 JANUARI 2011
Jag sökte mig idag till den optimala pluggatmosfären, det vill säga Tegnérsalen på universitetsbiblioteket för att göra kemiuppgifter ett par timmar. Nu ikväll har jag satt och försökt memorera början av kapitel 10. Vi ska se vad som fastnat...!Cellens viktigaste byggnadsstenar är: kolhydrater(ger cellen energi), aminosyror (bygger upp proteiner), lipider (utgör byggnadsmaterial i cellmembran) och nukleotider (byggnadsstenar i RNA och DNA).
En aminosyra består av både en aminogrupp och en karboxylgrupp. Den allmänna formeln är CH3-CHR-COOH. I alla aminosyror, förutom glycin, binds fyra olika grupper till alfa-kolatomen som därför utgör stereocentrum. Aminosyror finns i både L- och D-form, men i naturen förekommer endast L-formen. Proteinerna i kroppen byggs upp av 20 olika aminosyror, vars sidokedjor kan se mycket olika ut.
Om en aminosyra löses i vatten bildas amfojoner. De protolyserade molekylerna och aminojonerna ligger då i en jämviktsreaktionen, men den är så starkt förskjuten åt höger så att det praktiskt taget bara finns amfojoner. Aminosyror kan fungera både som syra och som bas, och är alltså en amfolyt. Tillsätter vi en syra till en aminosyralösning, fungerar aminosyran som bas och det bildas vattenmolekyler och positiva joner av aminosyran bildas. Tillsätter vi istället en bas, fungerar aminosyran som syra och det bildas negativa joner av aminosyran.
Amfojon: H3N-CHR-COO-
Oprotolyserad molekyl: H2N-CHR-COOH
Negativ jon: H2N-CHR-COO-
Positiv jon: H3N-CHR-COOH
För de flesta aminosyror dominerar amfojonen då 3<pH<9. Vid det pH då en aminosyras nettoladdning är 0, är aminosyran Ip (isoelektriska punkt). Denna ligger på runt pH6 för de flesta aminosyror.
Analys av aminosyror: Elektrofores, jonbyteskromatografi och tunnskiktskromatografi. Vid elektrofores separerar man aminosyrorna efter laddning. På ett filterpapper tillsätter man en lämplig buffertlösning och på vardera sida en katod och en anod. Därefter tillsätter man aminosyralösningen och sätter en spänning på 300 V. De negativa jonerna kommer då gå till anoden, och tvärtom. Man mäter riktining och vandringshastighet.
Ett annat sätt att mäta aminosyror efter laddning är jonbyteskromatografi. Det är en bra metod fö att undersöka MÄNGDEN aminosyra.
Med tunnskiktskromatografi förses aminosyrorna tillsammans med ett lämpligt lösningsmedel till en glasplatta med ett tunt lager kiseldioxid. Aminosyrorna sugs upp i lösningsmedlet, men med olika hastighet beroende på aminosyrans löslighet i lösningsmedlet.
Kolhydrater är viktiga näringsämnen och byggnadsmaterial i främst växtceller (men också i djurceller). Man delar in kolhydrater i följande tre grupper:1. Monosackarider, 2. oligosackarider och 3. polysackarider.
1. De vanligaste monosackariderna har 5 eller 6 kolatomer, men det finns också monosackarider med 3,4 och 7 kolatomer. De med 5 och 6 kolatomer heter pentos resp hexos och har summaformel C5H10O6 samt C6H12O6. Två vanliga hexoser är glukos och fruktos. De finns i en icke-cyklisk form och två cykliska former. Både glukos och fruktos innehåller 5 OH-grupper och är därför lättlösliga i vatten. Glukos innehåller en aldehydgrupp, och är alltså en aldohexos. Fruktos innehåller en ketogrupp, och är alltså en ketohexos. Alla kolhydrater som innehåller en aldehydgrupp är reducerande ämnen, precis som alla aldehyder. I vanliga fall är vanliga ketoföreningar inte reducerande, men i monosackarider är det däremot detta eftersom ketogruppen lätt kan omvandlas till aldehydgrupper. Både glukos och fruktos är alltså reducerande, vilket kan påvisas i Fehlings lösning(Trommers prov).
En aldohexos har fyra stereocentra och har alltså 2^4=16 isomerer. 8 av dem är i L-form och 8 av dem är i D-form. Glukos är en av dessa 8, och finns alltså i två stereoformer: L-form och D-form. I naturen finns däremot bara D-glukos.
Glukosmolekylen kan som sagt bita sig själv i svansen och bilda två olika cykliska former. Kolatom 1 binder sig via en O-atom till kolatom 5. Syret i kolatom 5:s OH-grupp gör en nukleofil attack på kolatom 1, medan H-atomen hoppar över till O-atomen som redan sitter på kolatom 1. Aldehydgruppen på kolatom 1 har alltså reagerat med OH-gruppen på kolatom 5. OH-gruppen och H-atomen på kolatom 1 i den cykliska formen som bildats kan orienteras på två olika sätt i rymden. Det finns alfta-glukos och beta-glukos!
En glukoslösning består nästan till 100% av de cykliska formerna. Den fasta formen av glukos består däremot BARA av de cykliska formerna. Ribos är en viktig pentos (C5H10C5).
2,. Vidare till oligosackariderna. En disackarid består av två monosackaridrester som genom en kondensationsreaktion bundits ihop med en glykosidbindning. Glukos kan bilda olika disackarider. Två av dem är maltos och cellobios. Maltos bildas då stärkelse bryts ner, och cellobios bildas då cellulosa bryts ner. Den vänstra glukosresten hos maltos har alfakonfiguration och den vänstra glukosresten hos cellobios har betafokfiguration. De båda disackariderna har lätt att öppna sig igen vid kolatom 1 och verkar alltså reducerande.
Sackaros(rörsocker) bestå av en glukosrest och en fruktosrest. Glukosrestens kolatom 1 binder sig till fruktosrestens kolatom 2 och kan inte öppna sig. Sackaros är alltså inte en reducerande sockerart.
Laktos bildas genom att glukos och galaktos slås ihop.
3. De tre viktigaste polysackariderna är cellulosa, stärkelse och glykogen.
Cellulosa bildas uteslutet i växter och kan brytas ner med hjälp av destruenter. Cellulosa består av glukos med betaglykosidbindning i långa, raka kedjor och bildar alltså fibrer. Stärkelse är en blandning av två kuvudkomponenter: amylos och amylospektin. Amylos är en ogrenad kedja som bildar en spiral och korn istället för fibrer som hos cellulosa. Amylospektin är en grenad kedja. Precis som amylospektin är glykogen en grenad kedja, men ännu mer grenad! Stärkelse är ett viktigt reservämne hos växter, som sädesslag och rotfrukter.
Efter ett långt avsnitt om kolhydrater gick jag vidare in på nukleosider och nukleotider. Kolhydraternas reaktiva kolatom 1 kan binda till olika elektronegativa atomer/molekyler, främst O och N. Ribos kan reagera med en kvävebas, t.ex adenin. När de reagerat bildas adenosin.
Man kan därefter bygga vidare på nukleosiden för att bilda en nukleotid. Då reagerar nukleosiden med fosforsyra så att adenosinfosfat bildas.
Nukleotiderna är viktiga i kroppens ämnesomsättning
Det var så långt jag kom idag! Tyvärr hann jag inte med lipiderna. Ett bra hjälpmedel har varit att gå in på naturkunskapläraren Magnus Ehingers hemsida ehinger.nu. Där finns genomgångar, prov, övningsuppgifter och bilder. När jag pluggade inför Matte D-slutprovet för en månad sedan använde jag mig mycket av den praktiska sidan matteboken.se. Ett annat tips, om du som läser sitter och pluggar inför Matte A, B, C, D eller E!
Magnus Ehingers undervisningshemsida
Matteboken på mattecentrum
En aminosyra består av både en aminogrupp och en karboxylgrupp. Den allmänna formeln är CH3-CHR-COOH. I alla aminosyror, förutom glycin, binds fyra olika grupper till alfa-kolatomen som därför utgör stereocentrum. Aminosyror finns i både L- och D-form, men i naturen förekommer endast L-formen. Proteinerna i kroppen byggs upp av 20 olika aminosyror, vars sidokedjor kan se mycket olika ut.
Om en aminosyra löses i vatten bildas amfojoner. De protolyserade molekylerna och aminojonerna ligger då i en jämviktsreaktionen, men den är så starkt förskjuten åt höger så att det praktiskt taget bara finns amfojoner. Aminosyror kan fungera både som syra och som bas, och är alltså en amfolyt. Tillsätter vi en syra till en aminosyralösning, fungerar aminosyran som bas och det bildas vattenmolekyler och positiva joner av aminosyran bildas. Tillsätter vi istället en bas, fungerar aminosyran som syra och det bildas negativa joner av aminosyran.
Amfojon: H3N-CHR-COO-
Oprotolyserad molekyl: H2N-CHR-COOH
Negativ jon: H2N-CHR-COO-
Positiv jon: H3N-CHR-COOH
För de flesta aminosyror dominerar amfojonen då 3<pH<9. Vid det pH då en aminosyras nettoladdning är 0, är aminosyran Ip (isoelektriska punkt). Denna ligger på runt pH6 för de flesta aminosyror.
Analys av aminosyror: Elektrofores, jonbyteskromatografi och tunnskiktskromatografi. Vid elektrofores separerar man aminosyrorna efter laddning. På ett filterpapper tillsätter man en lämplig buffertlösning och på vardera sida en katod och en anod. Därefter tillsätter man aminosyralösningen och sätter en spänning på 300 V. De negativa jonerna kommer då gå till anoden, och tvärtom. Man mäter riktining och vandringshastighet.
Ett annat sätt att mäta aminosyror efter laddning är jonbyteskromatografi. Det är en bra metod fö att undersöka MÄNGDEN aminosyra.
Med tunnskiktskromatografi förses aminosyrorna tillsammans med ett lämpligt lösningsmedel till en glasplatta med ett tunt lager kiseldioxid. Aminosyrorna sugs upp i lösningsmedlet, men med olika hastighet beroende på aminosyrans löslighet i lösningsmedlet.
Kolhydrater är viktiga näringsämnen och byggnadsmaterial i främst växtceller (men också i djurceller). Man delar in kolhydrater i följande tre grupper:1. Monosackarider, 2. oligosackarider och 3. polysackarider.
1. De vanligaste monosackariderna har 5 eller 6 kolatomer, men det finns också monosackarider med 3,4 och 7 kolatomer. De med 5 och 6 kolatomer heter pentos resp hexos och har summaformel C5H10O6 samt C6H12O6. Två vanliga hexoser är glukos och fruktos. De finns i en icke-cyklisk form och två cykliska former. Både glukos och fruktos innehåller 5 OH-grupper och är därför lättlösliga i vatten. Glukos innehåller en aldehydgrupp, och är alltså en aldohexos. Fruktos innehåller en ketogrupp, och är alltså en ketohexos. Alla kolhydrater som innehåller en aldehydgrupp är reducerande ämnen, precis som alla aldehyder. I vanliga fall är vanliga ketoföreningar inte reducerande, men i monosackarider är det däremot detta eftersom ketogruppen lätt kan omvandlas till aldehydgrupper. Både glukos och fruktos är alltså reducerande, vilket kan påvisas i Fehlings lösning(Trommers prov).
En aldohexos har fyra stereocentra och har alltså 2^4=16 isomerer. 8 av dem är i L-form och 8 av dem är i D-form. Glukos är en av dessa 8, och finns alltså i två stereoformer: L-form och D-form. I naturen finns däremot bara D-glukos.
Glukosmolekylen kan som sagt bita sig själv i svansen och bilda två olika cykliska former. Kolatom 1 binder sig via en O-atom till kolatom 5. Syret i kolatom 5:s OH-grupp gör en nukleofil attack på kolatom 1, medan H-atomen hoppar över till O-atomen som redan sitter på kolatom 1. Aldehydgruppen på kolatom 1 har alltså reagerat med OH-gruppen på kolatom 5. OH-gruppen och H-atomen på kolatom 1 i den cykliska formen som bildats kan orienteras på två olika sätt i rymden. Det finns alfta-glukos och beta-glukos!
En glukoslösning består nästan till 100% av de cykliska formerna. Den fasta formen av glukos består däremot BARA av de cykliska formerna. Ribos är en viktig pentos (C5H10C5).
2,. Vidare till oligosackariderna. En disackarid består av två monosackaridrester som genom en kondensationsreaktion bundits ihop med en glykosidbindning. Glukos kan bilda olika disackarider. Två av dem är maltos och cellobios. Maltos bildas då stärkelse bryts ner, och cellobios bildas då cellulosa bryts ner. Den vänstra glukosresten hos maltos har alfakonfiguration och den vänstra glukosresten hos cellobios har betafokfiguration. De båda disackariderna har lätt att öppna sig igen vid kolatom 1 och verkar alltså reducerande.
Sackaros(rörsocker) bestå av en glukosrest och en fruktosrest. Glukosrestens kolatom 1 binder sig till fruktosrestens kolatom 2 och kan inte öppna sig. Sackaros är alltså inte en reducerande sockerart.
Laktos bildas genom att glukos och galaktos slås ihop.
3. De tre viktigaste polysackariderna är cellulosa, stärkelse och glykogen.
Cellulosa bildas uteslutet i växter och kan brytas ner med hjälp av destruenter. Cellulosa består av glukos med betaglykosidbindning i långa, raka kedjor och bildar alltså fibrer. Stärkelse är en blandning av två kuvudkomponenter: amylos och amylospektin. Amylos är en ogrenad kedja som bildar en spiral och korn istället för fibrer som hos cellulosa. Amylospektin är en grenad kedja. Precis som amylospektin är glykogen en grenad kedja, men ännu mer grenad! Stärkelse är ett viktigt reservämne hos växter, som sädesslag och rotfrukter.
Efter ett långt avsnitt om kolhydrater gick jag vidare in på nukleosider och nukleotider. Kolhydraternas reaktiva kolatom 1 kan binda till olika elektronegativa atomer/molekyler, främst O och N. Ribos kan reagera med en kvävebas, t.ex adenin. När de reagerat bildas adenosin.
Man kan därefter bygga vidare på nukleosiden för att bilda en nukleotid. Då reagerar nukleosiden med fosforsyra så att adenosinfosfat bildas.
Nukleotiderna är viktiga i kroppens ämnesomsättning
Det var så långt jag kom idag! Tyvärr hann jag inte med lipiderna. Ett bra hjälpmedel har varit att gå in på naturkunskapläraren Magnus Ehingers hemsida ehinger.nu. Där finns genomgångar, prov, övningsuppgifter och bilder. När jag pluggade inför Matte D-slutprovet för en månad sedan använde jag mig mycket av den praktiska sidan matteboken.se. Ett annat tips, om du som läser sitter och pluggar inför Matte A, B, C, D eller E!
Magnus Ehingers undervisningshemsida
Matteboken på mattecentrum
4 JANUARI 2011
Ännu en lovdag har gått, och precis som gårdagen ägnade jag timmarna åt att plugga kemi. Pluggdagar känns så händelselösa, men det finns ju inget man kan göra åt det om man vill lyckas på provet.
Hela dagen satt jag alltså med näsan i Kemi B-boken och läste om bl.a. biomolekyler, kolvätemolekyler, metabolismen. Jag ska försöka ur minnet plocka ut det jag lärt mig.
Kapitel 7Alkaner, alkener, alkyner och cyklohexaner är exempel på kolväten. Alkaner har endast enkelbindningar är mättade kolväten, medan t.ex. alkener och alkyner har en dubbel- respektive trippelbindning som intramolekylär bindning och är omättade kolväten.
Halogenkolväten kan bildas genom att ett kolväte och en halogen får reagera i en kondensationsreaktion (har jag för mig..).
Jag har också fått lära mig hur man namnger kolväten av olika slag, där även då halogener kan ingå.
Alkoholer är derivater av kolvätena. I metanol har en H-atom från metan fallit bort och ersatts av alkoholernas funktionella grupp -OH. Antalet funktionella grupper i alkoholmolekylerna varierar.
Dessutom har jag lärt mig lite om etrar, med generell strukturformel R-O-R.
Kapitel 10Kroppen har huvudsakligen 4 viktiga byggnadsstenar:
- Aminosyror
- Kolhydrater
- Nukleotider
- Lipider
-Aminosyror innehåller en aminogrupp och en karboxylgrupp. I kroppens proteiner förekommer endast alpha-aminosyror. Det finns 20 olika aminosyror som delas in i fyra grupper: polära, icke-polära, sura och basiska. En aminosyra kan fungera både som bas och syra, och är alltså en amfolyt. När man löser en aminosyra i vatten bildas amfojoner. Reaktionen är en jämvikt, men den är förskjuten så mycket åt höger att det nästan uteslutet bara finns amfojoner. Amfonjonen är en dipol, vilket i hög grad påverkar aminosyrans egenskaper. Eftersom aminosyror är amfolyter kan de bilda salt med både syror och baser.
Ip=aminosyrans isoelektriska punkt, då aminosyrans nettoladdning är 0 (koncentration negativa joner=koncentration positiva joner). Ligger oftast vid pH 6 för aminsoyrorna.
Vid analys av aminosyror använder man sig huvudsakligen av tre metoder: elektrofores, jonbyteskromatografi och tunnskiktskromatografi.
Elektrofores: man separarerar aminosyrorna efter hastiget och riktning då de på ett filter med buffertlösning vandrar antingen mot en anod eller katod då spänning på 300 V sätts igång. De negativt laddade aminosyrajonerna vandrar mot anoden och de postitivt laddade mot katoden.
- Kolhydrater kan delas in i tre sorter:
1. Monosackarider
2.Oligosackarider
3. Polysackarider
Vanliga monosackarider är de som innehåller 5 eller 6 kolatomer, pentoser och hexoser. Två viktiga hexoser är fruktos och glukos, som båda finns i tre olika molekylformer: en icke-cyklisk och två cykliska. Fruktos är en ketohexos eftersom den innehåller en ketogrupp och glukos är en aldohexos eftersom den innehåller en aldehydgrupp. Monosackariderna är flervärda alkoholer, och är alltså lättlösliga i vatten. Monosackarider med aldehydgrupper, t.ex. glukos, verkar reducerande. Denna reducerande egenskap hos kolhydrater kan påvisas med hjälp av Fehlings eller Trommers prov. Det finns två optiskt aktiva former av ketohexoser och aldohexoser: D- och L-form. I naturen förekommer endast glukos i D-form.
Glukosmolekylens kolatom 1 kan bindas till kolatom 5 via en syreatom, för att bilda en cyklisk form. Den cykliska formen finns i alpha- resp betaform, alltså två isomerer. Den cykliska glukosen kan lätt öppna sig och återbilda den icke-cykliska molekylen och verkar därför reducerande. Ribos är en viktig pentos.
Oligosackarider är monosackarider som bundits samman med glykosidbindning(C-O-C) efter en kondensationsreaktion. Maltos och cellobios är två disackarider med samma molekylformel. De har däremot olika uppbyggnad: aplha- resp betakonfiguration. Sackaros är en disackaros av glukos och fruktos som inte verkar reducerande. Laktos är en disackaros av glukos och galaktos.
Polysackarider är antingen cellulosa(långa, raka kedjor som bildar fibrer och som uteslutande finns i växter), stärkelse (bestående av amylos och amykopektin) och glykogen (långa grenade molekyler).
- Nukleotider består av nukleosider (bildas av kvävebas och ribos) och fosforsyra H3PO4. Nukleotider är viktiga i cellens ämnesomsättning.
- Lipider är fetter och andra icke-vattenlösliga ämnen som hormoner och vitaminer.
Fetter är glycerylestrar som bildas av fettsyror (karboxylsyror med långa kolkedjor) och den trevärdiga alkoholen glycerol.
Fosfolipider är fosfatestrar av glycerol och fettsyror. Lecitiner är typiska fosfolipider.
Slutligen fick jag lära mig om den hydrofoba effekten hos hydrofoba molekyler. Fosfolipider bygger upp biologiska membraner, med en hydrofob utsida och hydrofil insida.
Kapitel 11Här fick jag lära mig om metabolismen med dess uppbyggande, anabolism, respektive nedbrytande, katabolism, del. Först lärde jag mig grundläggande saker för att senare kunna förstå händelseförloppen i katabolismen och anabolismen, som bärarmolekylerna ATP(energibärare i cellens energicykel), NAD+(vätebärare) och koenzym A, CoA (acetylgruppsbärare).
Katabolismen: Genom glykolysen sönderdelas glukos till pyruvatjoner som kan fortsätta in i 3 olika reaktionsvägar → 1. Citronsyracykel + cellandning (resultat: acetylgrupper som går in i citronsyracykeln) 2. Mjölksyrajäsning (resultat: mjölksyra) 3. Alkoholjäsning (resultat: alkohol)
Betaoxidationen bryter ner fettsyror. Aminosyror bryts ner antingen med transaminering eller deaminering.
Cellandningen --- sker i mitokondriens inre membran och här bildas flest ATP.
Anabolismen: glykosneogenesen...bildas från pyruvatjoner.
fettsyrasyntesen...bildas från acetylgrupper som är bundna i acetyl-CoA.
aminosyrasyntesen...bildas av karboxylsyror som ingår i citronsyracykeln. Vissa
essentiella syror måste däremot tillsättas till kroppen genom kosten, liksom vitaminer
och spårämnen.
Reaktionerna i metabolismen regleras av enzymer och hormoner men även av cellkärnans membranproteiner.
Fotosyntesen sker i tylakoider, kloroplast, klorofyll, växtcell. Det är elektroner i klorofyllmolekylernas antennkomplex som tar upp ljusenergi som med solljuset får mer energi och lyfts till högre energinivåer. Fotosyntesen kan delas in i fotosystem II (splittrar vattenmolekyler och bildar syrgas) och fotosystem I (reducerar NADP+ till NADP+ + H+ och förstärker protongradienten). ATP bildas när protongradienten utjämnas.
Fotosyntesen består av två delreaktioner: mörkerreaktionen och ljusreaktionen.
Nu har jag tio minuter kvar av idag den 4 januari, men jag dessa timmar ägnar jag mig inte åt någon annan lärdom än: Sova bör man, annars dör man. GOD NATT!
Hela dagen satt jag alltså med näsan i Kemi B-boken och läste om bl.a. biomolekyler, kolvätemolekyler, metabolismen. Jag ska försöka ur minnet plocka ut det jag lärt mig.
Kapitel 7Alkaner, alkener, alkyner och cyklohexaner är exempel på kolväten. Alkaner har endast enkelbindningar är mättade kolväten, medan t.ex. alkener och alkyner har en dubbel- respektive trippelbindning som intramolekylär bindning och är omättade kolväten.
Halogenkolväten kan bildas genom att ett kolväte och en halogen får reagera i en kondensationsreaktion (har jag för mig..).
Jag har också fått lära mig hur man namnger kolväten av olika slag, där även då halogener kan ingå.
Alkoholer är derivater av kolvätena. I metanol har en H-atom från metan fallit bort och ersatts av alkoholernas funktionella grupp -OH. Antalet funktionella grupper i alkoholmolekylerna varierar.
Dessutom har jag lärt mig lite om etrar, med generell strukturformel R-O-R.
Kapitel 10Kroppen har huvudsakligen 4 viktiga byggnadsstenar:
- Aminosyror
- Kolhydrater
- Nukleotider
- Lipider
-Aminosyror innehåller en aminogrupp och en karboxylgrupp. I kroppens proteiner förekommer endast alpha-aminosyror. Det finns 20 olika aminosyror som delas in i fyra grupper: polära, icke-polära, sura och basiska. En aminosyra kan fungera både som bas och syra, och är alltså en amfolyt. När man löser en aminosyra i vatten bildas amfojoner. Reaktionen är en jämvikt, men den är förskjuten så mycket åt höger att det nästan uteslutet bara finns amfojoner. Amfonjonen är en dipol, vilket i hög grad påverkar aminosyrans egenskaper. Eftersom aminosyror är amfolyter kan de bilda salt med både syror och baser.
Ip=aminosyrans isoelektriska punkt, då aminosyrans nettoladdning är 0 (koncentration negativa joner=koncentration positiva joner). Ligger oftast vid pH 6 för aminsoyrorna.
Vid analys av aminosyror använder man sig huvudsakligen av tre metoder: elektrofores, jonbyteskromatografi och tunnskiktskromatografi.
Elektrofores: man separarerar aminosyrorna efter hastiget och riktning då de på ett filter med buffertlösning vandrar antingen mot en anod eller katod då spänning på 300 V sätts igång. De negativt laddade aminosyrajonerna vandrar mot anoden och de postitivt laddade mot katoden.
- Kolhydrater kan delas in i tre sorter:
1. Monosackarider
2.Oligosackarider
3. Polysackarider
Vanliga monosackarider är de som innehåller 5 eller 6 kolatomer, pentoser och hexoser. Två viktiga hexoser är fruktos och glukos, som båda finns i tre olika molekylformer: en icke-cyklisk och två cykliska. Fruktos är en ketohexos eftersom den innehåller en ketogrupp och glukos är en aldohexos eftersom den innehåller en aldehydgrupp. Monosackariderna är flervärda alkoholer, och är alltså lättlösliga i vatten. Monosackarider med aldehydgrupper, t.ex. glukos, verkar reducerande. Denna reducerande egenskap hos kolhydrater kan påvisas med hjälp av Fehlings eller Trommers prov. Det finns två optiskt aktiva former av ketohexoser och aldohexoser: D- och L-form. I naturen förekommer endast glukos i D-form.
Glukosmolekylens kolatom 1 kan bindas till kolatom 5 via en syreatom, för att bilda en cyklisk form. Den cykliska formen finns i alpha- resp betaform, alltså två isomerer. Den cykliska glukosen kan lätt öppna sig och återbilda den icke-cykliska molekylen och verkar därför reducerande. Ribos är en viktig pentos.
Oligosackarider är monosackarider som bundits samman med glykosidbindning(C-O-C) efter en kondensationsreaktion. Maltos och cellobios är två disackarider med samma molekylformel. De har däremot olika uppbyggnad: aplha- resp betakonfiguration. Sackaros är en disackaros av glukos och fruktos som inte verkar reducerande. Laktos är en disackaros av glukos och galaktos.
Polysackarider är antingen cellulosa(långa, raka kedjor som bildar fibrer och som uteslutande finns i växter), stärkelse (bestående av amylos och amykopektin) och glykogen (långa grenade molekyler).
- Nukleotider består av nukleosider (bildas av kvävebas och ribos) och fosforsyra H3PO4. Nukleotider är viktiga i cellens ämnesomsättning.
- Lipider är fetter och andra icke-vattenlösliga ämnen som hormoner och vitaminer.
Fetter är glycerylestrar som bildas av fettsyror (karboxylsyror med långa kolkedjor) och den trevärdiga alkoholen glycerol.
Fosfolipider är fosfatestrar av glycerol och fettsyror. Lecitiner är typiska fosfolipider.
Slutligen fick jag lära mig om den hydrofoba effekten hos hydrofoba molekyler. Fosfolipider bygger upp biologiska membraner, med en hydrofob utsida och hydrofil insida.
Kapitel 11Här fick jag lära mig om metabolismen med dess uppbyggande, anabolism, respektive nedbrytande, katabolism, del. Först lärde jag mig grundläggande saker för att senare kunna förstå händelseförloppen i katabolismen och anabolismen, som bärarmolekylerna ATP(energibärare i cellens energicykel), NAD+(vätebärare) och koenzym A, CoA (acetylgruppsbärare).
Katabolismen: Genom glykolysen sönderdelas glukos till pyruvatjoner som kan fortsätta in i 3 olika reaktionsvägar → 1. Citronsyracykel + cellandning (resultat: acetylgrupper som går in i citronsyracykeln) 2. Mjölksyrajäsning (resultat: mjölksyra) 3. Alkoholjäsning (resultat: alkohol)
Betaoxidationen bryter ner fettsyror. Aminosyror bryts ner antingen med transaminering eller deaminering.
Cellandningen --- sker i mitokondriens inre membran och här bildas flest ATP.
Anabolismen: glykosneogenesen...bildas från pyruvatjoner.
fettsyrasyntesen...bildas från acetylgrupper som är bundna i acetyl-CoA.
aminosyrasyntesen...bildas av karboxylsyror som ingår i citronsyracykeln. Vissa
essentiella syror måste däremot tillsättas till kroppen genom kosten, liksom vitaminer
och spårämnen.
Reaktionerna i metabolismen regleras av enzymer och hormoner men även av cellkärnans membranproteiner.
Fotosyntesen sker i tylakoider, kloroplast, klorofyll, växtcell. Det är elektroner i klorofyllmolekylernas antennkomplex som tar upp ljusenergi som med solljuset får mer energi och lyfts till högre energinivåer. Fotosyntesen kan delas in i fotosystem II (splittrar vattenmolekyler och bildar syrgas) och fotosystem I (reducerar NADP+ till NADP+ + H+ och förstärker protongradienten). ATP bildas när protongradienten utjämnas.
Fotosyntesen består av två delreaktioner: mörkerreaktionen och ljusreaktionen.
Nu har jag tio minuter kvar av idag den 4 januari, men jag dessa timmar ägnar jag mig inte åt någon annan lärdom än: Sova bör man, annars dör man. GOD NATT!
3 JANUARI 2011
Organisk kemi
Idag har jag repeterat inför provet i kemi B som jag ska ha nästa vecka. Jag har lärt mig om organisk kemi!
KolvätenKemisk förening som bara innehåller kolatomer och väteatomer.
Det finns mättade och omättade kolväten. Alkaner är mättade. Alkener, alkadiener och alkyner är omättade - detta kan man påvisa då den avfärgar en vattenlösning av brom.
Kemisk bindning hos kolväten: Kovalenta bindningar (stark) - intramolekylär
Van der Waals (svag) - intermolekylär
Isomeri: substituent - atom eller atomgrupp som ersätter en annan atom eller atomgrupp i en molekyl
olika typer av isomeri...Ställningsisomeri
Kedjeisomeri
Cis-trans-isomer
Alkoholer-OH funktionell grupp.
Envärda och flervärda.
Primära alkoholer - oxideras till aldehyder(försiktig oxidation) och karboxylsyror(kraftigare oxidation).
Sekundära alkoholer - oxideras till ketoner.
Tertiära alkoholer - vid oxidation bryts bara molekylerna ner.
Idag har jag repeterat inför provet i kemi B som jag ska ha nästa vecka. Jag har lärt mig om organisk kemi!
KolvätenKemisk förening som bara innehåller kolatomer och väteatomer.
Det finns mättade och omättade kolväten. Alkaner är mättade. Alkener, alkadiener och alkyner är omättade - detta kan man påvisa då den avfärgar en vattenlösning av brom.
Kemisk bindning hos kolväten: Kovalenta bindningar (stark) - intramolekylär
Van der Waals (svag) - intermolekylär
Isomeri: substituent - atom eller atomgrupp som ersätter en annan atom eller atomgrupp i en molekyl
olika typer av isomeri...Ställningsisomeri
Kedjeisomeri
Cis-trans-isomer
Alkoholer-OH funktionell grupp.
Envärda och flervärda.
Primära alkoholer - oxideras till aldehyder(försiktig oxidation) och karboxylsyror(kraftigare oxidation).
Sekundära alkoholer - oxideras till ketoner.
Tertiära alkoholer - vid oxidation bryts bara molekylerna ner.
kunskapsfloden som obemärkt flyter förbi
Varje dag lär man sig något nytt, fick jag höra. Jag funderade vidare aningen tveksamt på detta vedertagna påstående och började själv fundera på om detta kan vara sant. Idag, till exempel, vad kan jag ha lärt mig?
Ofta flyter dagarna bara förbi, likt en vild flod. Allt vatten som far är kunskap som man egentligen inte tänker på att man översköljs med. Och jag börjar fundera hur dagens skvätt kunskapsvatten smakade.
Jag bestämde mig för att efter varje dag försöka fånga dagens kunskapsvatten i en hink för att analysera och dokumentera den innan den slängs ut i floden igen. Kanske minns jag lättare den kunskap jag lär mig varje dag då.
I denna blogg ska jag för dokumentera dagens kunskap jag fått. I ett år, från den 3 januari. Jag presenterar: KUNSKAPSÅRET
Ofta flyter dagarna bara förbi, likt en vild flod. Allt vatten som far är kunskap som man egentligen inte tänker på att man översköljs med. Och jag börjar fundera hur dagens skvätt kunskapsvatten smakade.
Jag bestämde mig för att efter varje dag försöka fånga dagens kunskapsvatten i en hink för att analysera och dokumentera den innan den slängs ut i floden igen. Kanske minns jag lättare den kunskap jag lär mig varje dag då.
I denna blogg ska jag för dokumentera dagens kunskap jag fått. I ett år, från den 3 januari. Jag presenterar: KUNSKAPSÅRET
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)